aboveandbeyondme

Och ja där var gymnasiet slut. Jag började skriva här dagen innan den där regniga augustimorgonen för tre år sedan när jag steg in genom hörsal A:s dörrar och såg mina framtida klasskamrater. Inte trodde jag att så mycket kunde hända på tre år, att jag skulle lära känna så många människor och att livet inte är en dans på rosor hela tiden. Hejdå Västerhöjd. Nu går jag inte i skolan mer, även om det är svårt att greppa. Men det är inte slut än, vi har varann allihop och det är antagligen nu livet börjar.